#deep

Droger är en substans, syntetisk eller icke-syntetisk, som oftast är väldigt beroendeframkallande. Jag antar att ingen av er använder eller är beroende av droger. Men jag vet att många av er är beroende av någonting, eller snarare tycker någonting är så fantastisk roligt att man känner ett sorts beroende. Du kanske är beroende av tv-spel, du av hästar och du kanske öl. Med beroende menar jag att man känner en lust, en abstinens eller en saknad av något man gör eller förespråkar och inte ett rent biologiskt beroende. Jag skulle vilja påstå att jag har ett sådant beroende. Ni tycker att det är lite djärvt att säga beroende, men enligt mig så är så. Jag känner näst intill hela tiden en saknad av att stå bredvid vattnet och fiska.

Det är nu jag ska börja berätta en spännande historia om hur jag började med fisket, hur jag som 4-åring korkade på ett monster eller när jag fick farfars spö och han gick bort kort därefter. Men nej, inget sådant. Precis som många av er började jag med ett metspö, mask och ett glatt humör, alla har vi någon gång suttit vid bryggan och metat abborre varma sommarkvällar. Den enda skillnaden är att det tog stopp för er, ni tappade humör och gick hem. Jag satt kvar. Jag satt kvar tills jag hade minst fem missade samtal från en arg morsa eller slut på mask.

Men som allt annat ville jag utvecklas och fånga större firrar. Så jag fick faktiskt följa med, tro det eller ej, pappa och bottenmeta regnbåge, detta var stort för mig då. Bottenmete är i grund och botten ett gubbfiske, kasta ut, sitt ner, knäpp en bira, vänta. Och nej, jag drack inte öl som elvaåring… När jag sedan själv märker hur spötoppen börjar luta mot vattnet, och själv får kroka fisken, och själv får veva upp den på land, då var jag hemma.

Kort efter det fick jag mitt första spö, lärde mig grunderna om gäddan och regnbågen. Allt från vart dem finns, hur de ser ut, vad de äter o.s.v.
Med mitt nya spö, mina nya kunskaper och mina nya super dyra beten som de lokala fiskeaffärerna lyckades lura på oss kunde vi vara nere vid slussen från morgon till kväll två-tre veckor i sträck under ett sommarlov. Visst är det lite B:eigt att stå och fiska i Tisken, så man fick bita ihop och ta de konstiga blickarna för det var ju trots allt jättebra gäddfiske.

Vid den här tiden började sociala media och internetförsäljning av fiskeprylar blomstra och Jerkbaiten introducerades på den svenska marknaden. Återigen lyckades fiskebutikerna lura på oss både beten, spön och rullar för gäddan. Innan jerkbaitfisket kastade man ut draget och vevade in, ganska likformigt och monotont, men nu hade man mer frihet då jag själv skapade dragets gång i vattnet. Året var 2010 och under hela tre dagar fiskade vi med våra nya jerkbaitspön på samma ställe utan vidare resultat. Men sista dagen sa min intuition att en Buster Jerk C041 var dagens melodi, och mycket riktigt. Snart kom en monstergädda upp på 12,5 kg. Förövrigt är alla gäddor över 10kg väldigt stora och inte många sportfiskare har en sådan gris på sitt samvete. Hur som helst blev jag vinnaren av DD:s fiske tävling som trettonåring.  Vid den här tiden blev jag helt fast vid gäddfisket och bottenmetet blev helt ointressant.

 Termen prylbög används i många olika områden, men i sportfisket passar det perfekt. Jag kan med säkerhet säga att varje sportfiskare som fiskar i över tre år har en liten instinkt inom sig som skriker att man ska köpa den nya Buster Jerken trots att man redan alla färger. Marknadsföringen är inte så bra som ni tror, det är bara vi fiskare som är duktiga på att slösa mycket pengar och inbillar oss själva att den med mest prylar när den dör vinner. Hur som helst, åren gick och folk, inklusive mig själv, började tröttna på det som fanns tillgängligt på marknaden. Så många fiskare, med bra ekonomi, vände sig till betesbyggarna, alltså gubbar som sitter i en källare och gör sina egna drag. Bland alla dessa fanns en som skilde sig ur mängden, Claes ” Svartzonker” Claesson. Han gav sportfiskarna det som efterfrågades, nya smarta beten till jerkfisket som man kunde modifiera efter sina egna behov. Tänk till nästa gång du ser en nyare volvo, att den kommer ha exakt samma framdel som nästa volvo du ser. Svartzonker körde på en likande metod på sina beten. Av en ide lyckades han få fram 6 andra beten som alla går att fixa och modda efter ens egna fiske. Detta gjorde Claes till en av dem största fiskeprofilerna nationellt så väl så internationellt. På grund av de sociala medier som jag tidigare nämnde har många ungdomar, jag bland annat, blivit uppmuntrade och inspirerade till ett bättre och roligare fiske.

Jag får ofta frågan ” Varför fiskar du?” och varje gång svarar jag att jag ärligt talat inte vet. Även efter att ha funderat på det så kan jag inte komma på vad det är om faller mig i smaken med fiske. Kanske är det mina gener eftersom både morfar och farfar fiskade. Kanske är det lite som att spela på lotto, man vet aldrig när man vinner, varje kast kan vara miljon vinsten så varför sluta? När man väl vinner miljon vinsten så finns det inget stopp, då är man fast. Då är man beroende.

Fisket är inget jag gör, det är något jag är. Fisket är inte min flykt från något, utan det är vart jag ska vara. Det är inget ställe jag går till utan livslång resa jag väljer. Det är en väg som har visats för mig och som jag ska fortsätta visa för andra. När du förstår allt detta, kommer du förstå dig på mig och då, då ska vi fiska tillsammans.  

-Haris